Frustrerad!!!!

Blir så frustrerad! Jag går ju på rehabiliteringsenheten på arbetsförmedlingen och väntar på att komma ut och få arbetsträna, eftersom jag studerade innan jag blev sjukskriven och inte har nått arbete att gå tillbaka till. Jag avslutade min arbetsbedömning i mars och min handläggare sa att de skulle hitta en plats till mig och jag väntade och väntade, hände inget ringde och skrev, nej de hade inte hittat nått och hon hade hhaft mycket att gör osv. Jag fick gärna också söka sa hon då, så det började jag göra. Nu har jag letat o letat men ingen vill ha en trasig prakikant. Men så fick jag några som faktiskt lät lite intresserade i alla fall fast de hade två praktikanter till hösten. Jag visste att min hadläggare hade gått på semester den 25 juli men jag tänkte eftersom hon inte sa när hon skulle vara tillbaka så ska hon väl inte va ledig så länge tänkte jag. Skrev ett mail till henne om att jag kanske hade fått napp, fick då ett sånt automatiskt svar som man får när de är på semester. Där stod det nått i stil med att jag är på semester och återkommer den 1/9, den första september alltså! Suck! Här kämpar man och kämpar och vill inget hellre än att komma ut i arbetslivet, få inkomst och ett normalt liv där man inte behöver ha fullt så ont i magen för pengar och om de ska räcka osv. Vad ska man göra? Jag börjar känna mig ordentligt uppgiven! För att inte tala om livslusten :(

Jobbiga nätter

Nätter! Jag avskyr nätter, när det är dags att sova. Jag har så svårt att sova. Jag bara ligger och analyserar vår situation och hur jag kan tänkas lösa den. Jag känner mig som en dörrstopp. Jag känner det som mitt fel att vi står och stampar på samma ställe, även om jag vet att jag inte kan rå för att situationen är som den är. Hoppas bara att denna onda cirkel bryts snart för jag gör allt för att få saker att bli bättre så vi alla kan trivas lite bättre och kanske bli lite gladare med.