Frustrerad!!!!!!!

 Jag sitter fast! Men hur tar jag mig loss?????? Jag mailar och kollar och fixar var eviga dag men till vilken nytta? Inget händer, jag står fortfarande på ruta ett! Är det lönt att vara motiverad och försöka ta sig ur en situation när man inte vet hur eller får hjälp med det? Systemet är dåligt tycker jag för att få hjälp när man ska försöka komma vidare i livet, hitta en utbildning, ett jobb eller vad tusan som helst. Jag vill ju förbättra vår situation inte förvärra den eller stå och trampa på samma ställe. Jag blir så tokig att jag snart sliter av mig håret, nä skämt och sido inte slita av mig håret kanske men frustrerad är jag. Och med all rätt tycker jag!

Nattinspiration

Jag kände mig levande, första gången på länge, i natt. Jag fick för mig att börja rita när klockan var på tok för mycket. Men jag tänkte, skit i det, jag känner inspiration. Så jag ritade tills kl var halv ett på natten. Men det kändes så skönt. Sen kunde jag knappt somna för jag hade så mycket idéer i huvudet när jag väl la mig i sängen. Jag vände och vred mig och fann ingen ro. Jag tänkte att o i morgon kommer jag vara helt slut. Jag önskade att jag skulle känna inspiration även under morgondagen, men så brukar det inte bli. Döm om min förvåning när jag, efter det att familjen begett sig i väg, kände inspiration. Så jag fortsatte att rita. Jag hoppas att denna nyfunna inspiration och glädje stannar kvar.

Hur tar man sig in i en sluten värld?

I min jakt på att hitta min väg har jag i alla fall kommit underfund med att jag vill hålla på med nått kreativt, konstnärligt eller pyssligt. Det har jag väl vetat länge. Men som alla vill jag ha ett jobb där man får en lön varje månad. Jag vill ha trygghet. Jag har försökt hitta utbildningar som har med det konstnärliga att göra men som ger ett riktigt jobb.

Först utbildade jag mig till florist, därefter försökte jag bli förskolelärare. Jag tänkte att mitt kreativa jag skulle kunna få uttryck där igenom, sen var det arbetsmarknaden som suktade. Den skrek efter förskolelärare, och jag ville ju ha ett jobb! Men så fallerade min hälsa och jag kunde inte fullfölja utbildningen, jag blev avrådd från att utbilda mig till förskolelärare. Jag blev osäker och jag bestämde mig för att läsa sidoämne en termin. Under tiden funderade jag, och jag kom underfund med att förskolelärare var nog inget för mig. Dels pga min hälsa men även för att det var inte jag. Jag kände mig så lättad när jag bestämt mig för att hoppa av.

Nu blev frågan, vad skulle jag göra istället och jag började åter igen leta med ljus o lykta efter min väg, min plats. Vad skulle jag bli när jag blev vuxen?

Jag hittade visual mershandiser, det kanske var ett mer kreativt jobb? Jag visste att jag inte skulle orka det fysiska i en riktig butik men man kunde även arbeta inom det digitala genom utbildningen. Men även detta skulle visa sig vara ett steg i fel riktning.

Så nu letar jag igen. Jag vet inte om jag ska söka någon utbildning. Det måste jag nästan. Men det är inte mycket peppande jag får. Eller mycket stöd att det är rätt sak att göra. Sen är frågan vad ska jag söka för utbildning? Men innan dess måste jag hitta en praktikplats för jag måste ju ha nått o göra tills nästa höst.

Men det är lättare sagt än gjort, de säger nej över allt och arbetsförmedlingen får jag inte mycket hjälp av. Jag har ju min hälsa emot mig, och sen är det svårt att hitta något inom konst och kultur. Det verkar som om den världen är så sluten att man inte kan komma in. Jag vill så gärna ha praktik inom någon, skapande, kreativt, uttrycksfullt, konstnärligt ja osv. Men hur hittar man det? Och hur får man världen att öppna sig?