Bli vuxen

Jag känner mig som ett 32 årigt barn som fastnat på vägen mot att bli vuxen. Jag säger inte att det är så, det är bara så jag känner just nu. Tänk dig själv att hur du än försökerså får du inget jobb. Ett jobb som innebär självständighet, försörja mina barn osv. Visst vi får saker och fungera här hemma ändå, för min man jobbar och sliter. Men att sitta och se på en annan vuxenmänniska som har allt det jag vill ha är inte heller lätt. Jag har gjort allt rätt, pluggat och försökt men nej. Jag stöter bara på motgångar och hinder på väg mot mitt mål. Visst jag är ju vuxen i den bemärkelsen att jag vet vad ansvar är osv. Jag ser till att resten av livet/min verklighet fungerar. Jag är ju vuxen på många plan då jag är mamma och fru. Men jag menar vara vuxen i arbetslivet och den verkligheten som kretsar kring det. Jag kämpar vidare för att med hopp i hjärtat någon gång få reda på vad det är jag ska göra eller bli när jag blir stor.