Portföljen

Jag har alltid drömt om vad jag ska bli när jag blir stor. Jag skulle ha ett jobb där jag kunde bära min portfölj, en sådan svart av läder som min mamma hade liggandes i klädkammaren.  Jag minns när jag och min syster lekte bland min mammas kläder som små, jag fann den ståendes bakom stövlar och kläder.  Jag minns att jag tog upp den och tittade på den, den luktade läder och den såg ut som om den hade varit med om en hel del. När jag blev större fick jag den av min mamma. Inte för att ha till ett jobb utan för att förvara mina teckningar i. Jag minns att jag även då tänkte att jag skulle ha den när jag blev stor och fick ett jobb. Jobb som en kände modedesigner, då skulle jag bära mina skisser i den eller så skulle jag bli en känd författare och bära mina manuskript i den eller så skulle jag bli en välkänd konstnär och fortsätta ha mina finaste teckningar i den, när jag skulle frakta dem till galleriet där jag skulle ha utställning. Jag har fortfarande kvar den fina portföljen som ser ut som om den har vart med om mycket mer än jag. Nu står den i en vrå i mitt vardagsrum, istället för att vara med om ännu fler spännande saker.